Sengröe

Sengröe

Poa palustris

Känn igen sengröe på bild och anteckna dina fynd i Florapass.

Kommer snart till App Store och Google Play.

Förekomst: Vanlig

Sengröe är ett högt, tuvat gräs som oftast syns längs stränder och andra fuktiga marker. Det har en smal, luftig blomvippa och mycket smala blad, och påminner om lundgröe men är vanligen större. Man kan träffa på det vid vattendrag, på kärrängar och diken – men också ibland på torra slänter och banvallar.

Visste du det här?

  • Namnet antyder sumpmark, men arten kan även dyka upp på torra slänter och klippor.
  • Vindpollinerad – sprider sitt pollen med brisen från den luftiga vippan.

Fakta om arten

Kännetecken

Tuvar löst, 40–120 cm högt. Strået är upprätt, slätt och ihåligt, ofta med mörka ”leder”. Bladen är kortare än strået, smala och platta, översta bladet står upprätt och når upp mot vipppans övre del. Vid bladbasen syns en tydlig vit, spetsig hinna. Blomvippan är smal, gles och 10–20 cm lång; grenarna känns sträva. Liknar lundgröe, men är oftast högre och känns igen på den längre, spetsiga hinnan vid bladfästet. Blommar i Finland i juli–augusti.

Växtgrupp

Gräs, starr och tåg

Livsmiljö

strand

Blomningstid

juli–aug.

Om livsmiljön

Trivs på fuktiga, näringsrika platser som stränder, strandbuskage, kärrängar, diken och gräsmarker. Kan även klara torrare lägen som strandbrinkar, klippor, ruderatmarker och järnvägsslänter. Allmän i södra Finland upp till Kainuu och längst in i Bottenviken; längre norrut blir den mer sällsynt.

Källor

Foto: Kristian Peters -- Fabelfroh 11:54, 16 September 2007 (UTC), CC BY-SA 3.0 https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Poa palustris.jpeg

Text: Pinkka: Kasvitieteen retkeily Lammille - Pähkinärinne ja lehtokasvillisuutta Pääjärven rannalla, Linnavuoren lehtorinne, CC BY 4.0 https://laji.fi/taxon/MX.40472

Text: Wikipedia (Finnish), CC BY-SA 4.0 https://fi.wikipedia.org/wiki/Rantanurmikka

Upptäck också