Ältranunkel

Ältranunkel

Ranunculus flammula

Känn igen ältranunkel på bild och anteckna dina fynd i Florapass.

Kommer snart till App Store och Google Play.

Förekomst: Vanlig

Ältranunkel är en liten gulblommig smörblomma som trivs där det är riktigt fuktigt. Man ser den ofta i diken, vid små vattensamlingar och längs stränder i stora delar av Europa. Observera att växten är giftig.

Visste du det här?

  • I vatten kan bladens skaft bli extra långa och växten rotar sig gärna från nedersta stjälkdelarna.
  • Den kan korsa sig med den mycket spensliga strandranunkeln (Ranunculus reptans), vilket ger svårbestämda mellanformer.

Fakta om arten

Kännetecken

Flerårig ört, 10–40 cm. Stjälken reser sig men är ofta böjd vid basen och kan slå rot där; få grenar och nästan kal. Basalbladen har långa skaft (ibland mycket långa i vatten) och ovala till smalt ovala bladskivor med hel eller svagt tandad kant. Övre blad är smalare; högst upp sitter de utan skaft. Blommorna är klargula, oftast 8–18 mm, ensamma eller några tillsammans. De gröna småbladen under blomman är kortare och faller tidigt; blomskaften är längsfåriga. Frukten är ett litet huvud av många små släta hårda frön. Förväxlas med strandranunkel, som är spinkigare och har ännu mindre blommor. Blommar i Finland i juni–augusti, ibland också i september.

Växtgrupp

Örtartade växter

Livsmiljö

myr

Giftighet

Giftig växt – smaka inte på den. Källa: HUS Giftinformationscentralen. Vid förgiftning ring 0800 147 111.

Blomningstid

juni–sep.

Om livsmiljön

Fuktälskare som växer i diken, pölar och dammar, längs sjö- och bäckstränder, vid källflöden, i fuktiga skogspartier och på nyligen frilagd strandmark; trivs särskilt på lerig jord. Förekommer i större delen av landet upp till södra Lappland; riklig främst i södra Finland.

Källor

Text: Pinkka: A Pohjolan kasveja - Rabelera-Ruta, CC BY 4.0 https://laji.fi/taxon/MX.37918

Text: Wikipedia (Finnish), CC BY-SA 4.0 https://fi.wikipedia.org/wiki/Ojaleinikki

Upptäck också